Skräputbildning

Vi försöker få naturen till en del i sonens vardag och vill gärna att han känner sig delaktig i allt vi gör. Odlandet till exempel. Hittills har han med entusiasm och nyfikenhet varit med när vi sår, gräver, planterar ut, vattnar, rensar ogräs, skördar och lagar och äter mat. Det är helt underbart!

Men, än så länge har sista steget i matcirkeln varit svårt att hjälpas åt med. Komposteringen. Komposterna är för höga och det enda man ser är halvmulten mat högst upp. Kompostskruven är för tung att vrida runt osv osv. 

Det ska vi råda bot på nu. =)

Vi ska nämligen ha en inomhuskompost över vintern. En så kallad maskkompost. En genomskinlig maskkompost där han kan följa hur maskarna sakta men säkert äter upp vårt avfall och "gör jord" (en sanning i modifikation vi använder för att förklara det hela för vår 2,5-åring.)

Kommande inlägg i bloggen kommer därför att handla om hur det går för vår kompost och hur sonen reagerar över projektet. =)

När det gäller maskkomposter måste man tänka på en hel rad med saker. Vill man ha en kompost inomhus måste man definitivt följa dem om det inte ska börja lukta och bli ohygieniskt. 

Planen är denna: 

- Vi tar ett gammalt akvarium. (Behållare för maskkompost ska helst vara bredare än de är höga.)

- Vi klär in akvariets tre sidor med mörka plattor. Förhoppningen är att orka/hinna klä in dem i papier maché och göra dem till en stubbe/berg eller något roligare. (Maskar skyr ljuset. De lider av ljus och kämpar för att komma till en mörk plats. Ett akvarium utan täckta sidor skulle vara plågeri, då det stressar maskarna jättemycket.)

- Framsidan får en löstagbar sida. Målet är att måla den snyggt, så det ser ut som jord, med maskar och äppelskrutt mm., eller en skog/bilväg etc. (Eftersom maskarna inte gillar ljuset tar vi bara av fronten när vi vill titta och när vi fyller på.) 

- Vi fyller botten med sand. (Drängering. Maskkomposter blir ofta mycket fuktiga. Maskarna vantrivs, får svårt att andas och kan till och med dö om det bli för blött. Dessutom luktar det vidrigt om matresterna ligger i vattnet. Luft kommer inte åt att bidra till aerob nebrytning, som inte luktar, utan vattnet tränger undan luften och skapar ren förruttnelse, som stinker. 

- Vi bygger på med brunt material. Tidningsremsor, wellpapp- och äggkartongsbitar mm (Till en början är det sådant maskarna kommer att få äta, tills de trivs) 

- Vi fyller på med matrester och brunt material successivt (Omnomnom).

Här kommer en bild på utgångsläget. Akvariet är ca. 35x35x60 (DxHxB). 

Återkommer med uppföljningar. Maskarna kommer imorgon...